Välkommen till Stockholms äldsta kafferosteri – K.W.Karlberg AB, sedan 1890

Om oss

STOCKHOLMS ÄLDSTA KAFFEROSTERI

Redan 1890 grundade Karl Wilhelm Karlberg sitt företag, som då fick namnet K.W. KARLBERG AB. Företaget har haft olika stockholmsadresser som Karlbergsvägen, Idungatan, Hagagatan och Olofsgatan. Numera är all verksamhet koncentrerad till Kummelberget i Nacka, ett stenkast utanför Stockholm.

År 1950 tog familjen Ström över verksamheten och driver den sedan dess i egen regi. Idag arbetar fjärde generationen inom företaget.

K.W.Karlberg AB rostar samt paketerar kaffe för alla olika ändamål. Till exempel konsument, restaurang, storkök, serveringar, kontor, kaffe & te handel samt private labeling där du som kund själv kan välja kaffe samt förpackning. Dessutom har vi försäljning av kaffemaskiner, tillbehör samt Twinings te.

Karlbergs kafferosteri är ett väl etablerat företag i kaffebranschen och känner ansvar samt förpliktelser att föra den svenska kaffetraditionen vidare. Vi är ett företag som ser positivt på framtiden där du som kund får ett personligt och professionellt bemötande.

Vårt utbud – produkter

Vårt kafferosteri är fullutrustat med både maskiner och erfarenhet.

Vår styrka ligger i vår flexibilitet – hos oss får du alltid färskrostat kaffe efter eget tycke och smak.

Vi kan erbjuda råkaffen från världens alla hörn. Rostning, malning, förpackning efter just dina behov, eller så väljer du ett kaffe som vi redan har i vårt Aroma-sortiment. Våra egna sorter har varit uppskattade under många år – oavsett om du tycker om nattsvart franskrost eller en slät kopp mellanbrygg.

Kontakt

Telefon: 08-715 88 00

Epost: info@aromakaffe.se

Besök oss

Vi är belägna i Kummelbergets industriområde i Nacka, Stockholm.

Besök oss på;

Murarvägen 4

132 38 Saltsjö-Boo

Kaffeskola

Kaffe är fröet från en körsbärsliknande frukt som växer mellan 15-17 breddgraden på hög höjd videkvatorn. Kaffeträden har blad hela året och kan bli upp till 6m höga men beskärs för att det ska bli lättare att skörda. Frukten mognar vid olika tid på samma träd så man plockar kaffe för hand.
Det går åt ca 4000-5000 bär till 1kg råkaffe.

Man skördar 400-2000g råkaffe per träd och år och det tar 3-4 år innan första skörden. Trädet blommar med vita vackra klasar i fem dagar och doftar likt jasmin. Sen växer det ut små gröna bär som övergår i gult och så småningom i rött. När kaffet är plockat avlägsnas fruktköttet.

Det är två metoder som används för att avlägsna fruktköttet från kaffebönorna; den torra och den våta metoden. Den naturliga torra metoden är äldst och används där det är torrt och ont om vatten. Först rensar man bort blad, kvistar, jord och stenar i smala rännor med rinnande vatten. Jord och stenar sjunker till botten, löv och kvistar flyter ovanpå. Kaffebären samlas sedan upp vid trösklar där vattnet rinner ut. Man lägger sedan ut bären på stora cement och stenterrasser där de får torka i solen. För att de ska torka ordentligt vänder man dem flera gånger om dagen. På kvällen skottas bären ihop i små högar och täcks över för att skyddas mot nattfukten. Efter ungefär tre veckor är bären torkade och man kan höra dem rassla i sina skal. I ett tröskverk skiljer man sedan det torra fruktköttet och pergaminohinnorna från bönorna. En annan maskin sorterar bort outvecklade och knäckta bönor.

Den våta metoden är mycket krångligare och dyrare än den torra. Kaffebären förs genom kanaler med rinnande vatten, rensningsbassänger och uppsamlingsbassänger till en maskin som tar bort fruktköttet. Därefter förs bönorna ut i tvättkanaler där skovlar får de skadade bönorna att flyta ovanpå vattnet. Dessa skiljs sedan från de friska bönorna som förs vidare till en jäsningsbassäng.
Bönorna får jäsa i 12 till 36 timmar. Under jäsningen sker en kemisk process som ger kaffet dess syrlighet. Det är viktigt att jäsningsprocessen avbryts i rätt tid för att kaffets smak och kvalitet ska bli så bra som möjligt. Efter jäsningen sköljs bönorna rena i vatten och torkas i en vecka. När bönorna torkat och bara innehåller 12 % vatten avlägsnas pergamino- och silverhinnan i ett tröskverk. Kaffe som behandlats med den våta metoden kallas för tvättat kaffe.
Innan kaffet kan säljas måste det rensas och sorteras. Nu för tiden sker rensningen oftast med hjälp av maskiner, men fina kaffesorter handrensas fortfarande och får då kallas ”Handplockat”. Till sist fördelar man bönorna efter storlek. När kaffebönorna är färdigbehandlade och rensade förpackas de i säckar för att skickas ut i världen.

De två vanligaste sorterna är Arabica och Robusta. Arabica växer på höjd över 1000m och ger de bästa kaffet med överlägsen smak och arom. Robusta växer för det mesta på lägre höjd och är en mer tålig art som ger en större skörd men med en träig besk smak

ROSTNING

Efter kaffets kvalité i sig är det rostning och blandning som är det viktigaste för att vi ska få en bra slutprodukt. En duktig rostmästare måste vara en skicklig yrkesutövare och på samma gång vara en forskare för att få en jämn och bra kvalité. Det är under rostningen de olika sockerarterna samt att de olika eteriska oljorna framträder och det är dom som ger kaffet sin smak och arom.

I en konventionell kaffe-blandning ingår i regel 6-8 olika råkaffe sorter.

De två vanligaste rostningsmetoderna är trumrostning eller varmlufts rostning. Trummrostmaskiner rostar bönorna i roterande behållare, som vanligtvis värms med gas. När bönorna anses vara tillräckligt rostade kyls de av för att ej bli överrostade. Vid varmluftsrostning hettar man upp bönorna med varm luft i en cirkulerande behållare. Kaffet rostas i ca 200c i ungefär 10 min för mellanrostat kaffe. När kaffet rostas så sväller bönorna med upp till 25% eller mer. Samtidigt lättar kaffet beroende av rostningsgrad mellan 15 och 25%. Ett ljusrostat kaffe får följdaktligen en ljusare färg och en större syra. Medan ett mörkrostat kaffe med mörkare färg har en fylligare och mer bittersöt eftersmak.

Kaffets historia

HISTORIEN OCH MYTERNA OM KAFFET

Kaffets ursprung är den del av Östafrika som vi idag kallar Etiopien. Det finns många legender om människans upptäckt av kaffet. Den mest populära legenden handlar om en getherde vars namn var Kaldi, som såg sina getter äta av röda bär som getterna blev osedvanligt pigga av. Kaldi som själv var trött och utarbetad blev nyfiken på de röda bären och åt av dessa. Han kände genast sig starkare och piggare. Nyheten om de röda energibären spred sig i trakten. Munkar hörde talas om de häpnadsväckande bären och för att kunna transportera dem till andra munkkloster torkade de bären. När bären kom fram blötlade munkarna bären i vatten och åt dem med kärna och skal. För säkerhets skull så drack de också vattnet som frukten hade legat i då munkarna ville ha ut det mesta ur bären för att få mer tid till bön.

Kaffebönorna transporterades till Arabiska halvön, och odlades först i trakterna runt dagens Yemen. Därifrån spreds kaffebönorna till Turkiet där kaffet rostades för första gången över öppen eld. De rostade bönorna krossades och kokades i vatten, som skapade en primitiv version av den dryck vi dricker i dag. Under slutet av 1600-talet erövrade kaffet Europa först som en modedryck för överklassen. När kaffet spreds till lägre klasser var det mest för dess påstådda medicinska egenskaper. Kaffet ansågs bra mot bakfylla, väderspänningar och vattusot. Kaffet skulle också rena blodet, stärka lever och gallan, lugna magen och stimulera aptiten.

Kaffe är en gigantisk handelsvara som idag sysselsätter mer än 20 miljoner människor över hela världen, det är bara olja som är en större handelsvara.

OCH HUR VAR DET I SVERIGE DÅ?

Vem var den första svensken att dricka kaffe?

Frågan har faktiskt ett svar – nästan. 1635 skickade hertigen av Holstein-Gottorp en delegation till Persien. I den ingick fyra svenskar: lakejen Sten Jönsson, Markaryd, betjänten Mårten Larsson, Västerås, båtsmannen Mattias Månsson, adress okänd, skeppstimmermannen Cornelius Josten, Småland, närmare adress okänd. En tysk deltagare skrev i sin reseskildring om hur kaffe serverades efter måltiderna. Någon av de fyra bör alltså ha varit förste svensk.

Den första svensk som skrev om kaffe var kungliga sändebudet Claes Brorson Rålamb i Konstantinopel 1657.

Han skrev;

”Det tillreds aff ett slags Erter ifrån Egypten och sörplas in emellan läpparna sjudande hett. Det är illa smakande, lika som det vore lag av stekte Erter.”

Kaffeförbud har det rått vid fem olika tillfällen i Sverige. Det första 1756 och det sista 1817-22. Förbudet visade sig alla gånger vara omöjligt att upprätthålla. Skälen till dessa förbud var mångbottnade men dålig handelbalans, och brännvinets överlägsenhet som dryck verkar vara bidragande orsaker.

Kaffet har ransonerats två gånger i Sverige. 27/3 1940 – 31/10 1945 och 17/3

1947 – 17/9 1951. Den minsta tilldelningen var 1,5 gram per person och dag.

Notis från Turkiet:

Om mannen ej tillät sina hustrur att dricka kaffe eller att de ej fick tillräckligt med kaffe var detta en skillsmässoorsak. Vid bröllop fick mannen svära på att aldrig låta sina hustrur vara utan kaffe.

Notis från Italien:

En anekdot från Italien berättar att de fanatiska prästerna i Rom fördömde kaffet för att det skulle vara ett påhitt av djävulen. Man ville därför att Påven skulle förbjuda alla kristna att dricka kaffe. Kaffets färg tydde ju tydligt på att kaffet kom från helvetet. Påven som aldrig druckit kaffe blev nyfiken och bad att få se kaffet. Han blev så tilltalad av doften och efter att ha smakat på den sá han: ”Den här drycken är sannerligen så god att det skulle vara verklig synd om bara de otroende fick lov att dricka den.